nerklankad pga musik
jag är väldigt upp och ner.de behövs inte mktför att jag ska må dålig.det räcker med ett ord som inte är på skämt då är ja på botten igen.Men jag lyssnar på deppig musik om jag e deppig och gla musik om jag är gla,gör jag inte de känns det som m jag ljuger för mig själv.Därför lyssnar jag på vad mitt hjärta och hjärna säger för att SLIPPA ÅNGESTEN jag får av det.Men mina vänner,klankar ner på mig pga att jag Ofta lyssnar på deppig musik.även om jag säger att låt mig lyssna på den musiken jag vill.skit i mitt liv i stället bry dig om dig sj! så ändå klankar dom ner på mig tjatar och är asjobbiga jag säger till dom men de hjälper inte.nu är det äntligen somar lov men om 4 dagar åker jag till rom med fler än helften i min klass,alltså många av de som klankar ner på mig helad dagarna in och ut. och jag vet inte hur jag ska göra.. bara fortsätta att lyssna på de jag känner för eller lyssna på dom?
/Baraanonym:)
De flesta dagar existerar jag bara,men de finns ett fåtal dagar där jag lever.
Tycker du ska lyssna på den musiken du själv vill, men jag vet också hur det är att bli "mobbad" för något, man vill inte gå runt och må dåligt.
du ska inte behöva ljuga med vad du lyssnar på men måste dina klasskompisar veta vad du lyssnar på?
lyssnar du på musik i högtalarna eller i hörlurar?
lyssnar du i hörlurar så ska dom väl inte behöva bry sig om vad du lyssnar på?
men hör du i högtalare så får man nog tyvärr ta att folk kanske klagar på vad man lyssnar på.
Kan ju vara så med att de faktiskt är oroliga om de upplever dig som deppig och ledsen när du lyssnar på "depp" musik, och inte riktigt vet vad de ska göra, så då kanske de blir att de klagar på musiken och hoppas att du ska lyssna på gladare musik och vara gladare?
som sagt jag vet inte vad du ska göra, kram på dig!
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
jag lyssnar i hörlurar men rätt som de är kommer någon och rycker ur om och kollar vad jag lyssnar på.och sedan går vidare med det till alla andra..det går lixom typ as många falska ryckten om mig på min skola.ett är tex är att jag med barn men de är jag inte.
/Baraanonym:)
De flesta dagar existerar jag bara,men de finns ett fåtal dagar där jag lever.
okej :( uss va tråkigt att höra :( jag vet faktiskt inte vad du kan göra mer än att prata med nån lärare eller nån annan vuxen. det är faktiskt mobbning. och de har ingen rätt att göra så! :(
![[Morfalum]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Stå upp för dig själv, var stolt och sluta framförallt fråga om hjälp vad du ska göra. 
Du vet själv vad du ska göra, du har det där någonstans inom dig även om det inte känns så.
Jag älskar deppig musik, vad ska man lyssna på då? Surfmusik? Lovsånger?
När jag läste musik så spelade jag gärna mörka melodier på pianot i musiksalen. En idiot lärare frågade mig alltid varför jag hade fått "deppryck" som om det var något fel att spela i moll.
Jag blir glad av det mörka och den mörka musiken. Det så kallade "mörkret" finns alltid där i ens liv, sorger, krig och elände. Kan man acceptera att det finns så sitter man på en stor visdom. Världen är inte harpspelande änglar, lycka och ljus. Världen är världen och bara genom att stå upp för sig själv, sträcka på sig och göra precis det man känner för, det som gör en lycklig och välmående kommer man bort från eländet.
Starta ny diskussion
